Hur vanligt är det att eleverna i årskurserna 7, 8 och 9 inte klarar matematiken? Har alla elever som inte får godkänt i matematik dyskalkyli? Vilka andra skäl kan ligga bakom elevernas låga prestationer i matematik? Med dessa frågor som utgångspunkt har Ingemar Karlsson inventerat slutbetyg och provbetyg i elva skånska kommuner och intervjuat elever i årskurs 9 samt deras matematiklärare. Betygsinventeringen och intervjuerna med elever och lärare har visat att skolorna brottas med problem kring betygsättning, likvärdighet och att utveckla undervisningen så att den främjar de elever som får problem med sina matema- tikstudier. Resultaten av intervjuerna med elever som inte klarar matten samt deras lärare visar att eleverna huvudsakligen uppger matematikängslan, täta lärarbyten och dålig arbetsmiljö som förklaringar till sina låga prestationer. Lärarna lyfter fram elevernas dåliga kunskaper, ointressen och låg arbetsnivå. Förklaringarna till låga prestationer i matematik återfinns inom den utbildningsvetenskapliga sektorn. Detta är ett intressant och betydelsefullt resultat av studien. Lärarintervjuerna klargör också de åtgärder som skolan har vidtagit för att stödja eleverna. Dessa åtgärder är huvudsakligen av organisatorisk karaktär: inrättande av speciella grupper och extra stödlektioner. Det finns därmed ett stort behov av evidensbaserade interventionsprogram för elever med låga prestationer i matematik.