Trilogin ”Skadeståndsrättsliga utvecklingslinjer” innehåller en mängd närläsningar av hur de olika frågorna inom skadeståndsrätten gestaltat sig i 2000-talets praxis. Genom tematiska inramningar och detaljanalyser ges en bild i rörelse av hur skadeståndsrätten idag fungerar, diskuteras och utvecklas. De enskilda rättsfallsanalyserna åskådliggör både skadeståndsrättens argumentativa förutsättningar och de materiella tillskott som fallen bidragit med. Trilogin gestaltar de skadeståndsrättsliga problemen kring ansvarsgrund (Bok I), ansvarsgräns (Bok II) och ersättningsbestämning (Bok III). Därmed blir varje bok en fristående monografisk behandling av respektive tema. Framställningen är uppbyggd så att de olika analyserna ska kunna läsas för sig och därmed vara av praktiskt värde för rättstillämpningen – samtidigt som både detaljerna och helheten ska ge ett rättsvetenskapligt mervärde. ”Ansvarsproblem” är den första boken i trilogin. Den belyser varierade rättsliga berättelser som kan legitimera att ett visst subjekt ska ansvara – eller inte ansvara – för viss handling (respektive underlåtenhet) eller verksamhet. Därmed penetreras frågor om vad som överhuvudtaget utlöser culpaansvar, strikt ansvar och diverse möjliga mellanformer (inklusive skärpningar) av ansvar. Även frågorna kring handling kontra underlåtenhet analyseras. Gränsområdet till den kontraktuella sfären behandlas, med praktisk inriktning på hur argumentationen påverkas av olika rättsliga miljöers traditioner – professionsansvaret, tredjemansverkningar, förtroendefrågor etc aktualiseras därmed. Vidare presenteras en analysmodell för de argumentativa förfaringssätten vid strikt ansvar. Statens och kommunernas ansvar ges en bred framställning, vilken tar upp både de typiska och atypiska myndighetssituationerna – inklusive en större analys av det framväxande ansvaret för felaktigheter i rättstillämpningen. Ett omfångsrikt kapitel ägnas åt Europakonventionens inverkan på den nationella skadeståndsrättsliga diskursen och praktiska tillämpningen.