Spöklikt är en vandring i det övernaturligas tecken, en kulturhistorisk betraktelse i ett mångtydigt gränsland. I fokus står Sörmland och Uppland, men liknande händelser inträffar överallt. Här samsas stad och landsbygd, det gamla med det nya och det existerande med platser sedan länge försvunna. Grunden av ett ödetorp i skogen viskar sin historia liksom det stora slottet eller herrgården ropar sin, och även om det är betydligt lättare att sätta fantasin i rörelse kring en månghundraårig kyrka än en bilverkstad i en förort, finns det ofta märkliga historier om dem båda.

Bakgrunden till att den här boken blev till är de historier som egentligen skulle varit med i den tidigare Hemsökt, som kom ut 2015. Den svällde ut över alla bräddar vilket tvingade till en viss nedbantning, en sak som här alltså korrigerats, naturligtvis tillsammans med mängder av nytillkomna berättelser mellan saga och verklighet. Välbekanta platser samsas med totalt okända, och om några av berättelserna får läsaren att nicka igenkännande finns här i gengäld andra som aldrig tidigare berättats. Här är det långtifrån bara en samling spökhistorier, det är i minst lika hög grad en resa genom historiens många dunkla och makabra vindlingar. Mord, krig, passioner och dramatiska livsöden samsas med vålnader och besök från andra sidan. Vad sägs om hotellet där andevärlden kommunicerar via telefon, eller den döda kvinnan som hämnas på dem som försöker flytta hennes porträtt? Som läsaren förmodligen blir varse finns det okända alldeles runt hörnet.