Efter den Katapultprisbelönade debutboken Transfutura återkommer Martin Högström nu med sin andra bok, Kommande industrilandskap på OEI editör.

Kommande industrilandskap består av fyra delar, där de tre första är ett poesiarbete i spåren efter de tyska fotograferna Bernd och Hilla Bechers dokumentationer av gruvdrift i Västeuropa och östra USA. På samma sätt som dessa gamla industrikomplex ofta revs strax efter att de fotograferats, avlägsnar sig här dikten från sitt motiv ? fotografiet ?ersätter? gruvan, skriften ?ersätter? fotografiet. I Martin Högströms bok ger kolets närvaro också avtryck i själva diktens typografi.

Bokens första del, ?carbografier?, utgörs av partiella ?transkriberingar? av fotografier som successivt tycks raderas av det öga som läser/betraktar. Samtidigt som gruvindustrins ruiner här utgör ett motiv, blir ?transkriberingen?/dikten en ?ruin? i ett grått gränsområde mellan läsande och betraktande.

Bokens andra del, ?nära dagen?, undersöker gruvindustrins förhållande till en framtid i Västeuropa och östra USA under 1900-talet; dikten placerar de utopibefriade industrikomplexens processer i ett språkligt framåtblickande?

Bokens tredje del, ?c?, tematiserar kol-14-metoden och kolets närvaro i de extremt långsamma processer som är geologins, liksom i den fotokemiska processen.

Bokens sista del, ?två miljoner femhundrasextiotusen dikter? (en titel som anspelar på Raymond Queneaus potentiella diktsvit Hundra tusen miljarder dikter), arbetar med det minimala och det maximala. Utgångspunkten är här ?sentensen?, ?maximen?, ?aforismen?, men detta blir former som används utan deras sedvanliga anspråk på att utsäga sanningar. Horisonten är ett språk som inte slår fast, utan frigör, potentialiserar.

Pressbild kan laddas ned på www.oei.nu