" Hon gjorde bara sitt jobb". Så uttryckte sig en välmenande kollega om Herta Bergs metoder att med "hugg och slag" driva ut sin personal i arbetslöshet. Förvaltningen hade givit henne mandatet och Herta Berg hade givit vissa garantier för att allt skulle genomföras så billigt som möjligt- och i tysthet. "Personalen skulle inte oroas" inför Stora Björkas nedläggning. Hon gjorde bara sitt jobb beskriver förhållandena på en alldeles vanlig svensk arbetsplats. Tiden är de första åren under 2000-talet, men många händelser går femton år tillbaka i tiden. Här finns den initiativrika och karismatiska Hillevi som bygger upp verksamheten kring Stora Björka; här finns också Kata som springer omkring med listor, som mobbar, lobbar och fryser ut alla som inte vill skriva på - för Hillevi skall bort, och alla dom som tycker att hon är en bra chef skall fösas till porten. Dagbokens första rader skrivs hösten 2008. Herta Berg har kommit med kvasten, Britt Johannisson har fråntagits halva sin tjänst och hänvisats till "luddiga arbetsuppgifter" för att hon skall gå i bäck och sjukskriva sig. Ina på kansliet går samma väg - via brödbutiken och tvätten till att se till så att "skorna står i ordning" och på Förvaltningen förvånas man över att på Stora Björka finns en skolledare som har till uppgift att inspektera toaletterna. Men bland kollegerna finns även Ninni som köper Hertas gunst tills hon får lögnerna på ryggen, Dagobert som luras iväg till Ljuset, Gösta som av herr Solman hotas med stans maffia och Anette som anser litteratur och språk vara "i tomme". Herta Berg gör sitt jobb, personalen sprids för världens alla vindar. Idag är dörren till arbetsrummen igenmurad och övermålad. Stora Björka lämnar intet spår.