Denna studie består av 11 kapitel och innehåller tre delar. Efter ett teoretiskt inledningskapitel om etnicitet och identitet får vi i tre kapitel följa ett urval brasilienemigranter för mer än hundra år sedan på deras odyssé och kulturella process att bli misionessvenskar. Detta blir belyst utifrån hittills opublicerat material i form av emigrantpoesi, minnesanteckningar, brev och muntligt traderade berättelser, där kulturmötena står i fokus. Hur de svenska emigranterna och deras ättlingar kom att grunda Villa Svea och senare staden Oberá i Misiones, Argentina, skildras genom tre lokala historieskrivares ögon. Med hjälp av personnamnen belyses sedan det svenska kulturbevarandet men också främmande påverkan. I kapitel 4 förflyttar vi oss till 1990-talet och redovisningen av en rad undersökningar som författaren företagit rörande svenskhetens nya gränser, etnicitet och språk- och kulturbevarande. Av speciellt intresse är de kulturella gränsdragningarna "vi" - "dom" och om/hur dessa upprätthålls. I den andra delen (kap. 5-10) har infogats författarens dialektundersökningar i Bjurholm, för att bereda marken för en jämförelse mellan emigrant- och dialektmaterialet, med fokus på tvåspråkighet och bidialektism, som avhandlas i slutkapitlet jämte övriga relevanta identitets- och etnicitetsfaktorer. Här finns många likheter men också en del skillnader som ligger inbyggda i tidsfaktorn. Medan misiones-svenskans dagar snart är räknade av brist på talare, torde bjurholmsdialekten bestå ännu en tid, trots allt tal om de utjämnande tendenser som förekommer.