1885 träffar den franske antropologen Paul Topinard en australisk kvinna kallad Jenny. Jenny ingår i en grupp »vildar» som skickas runt för att visas upp på cirkusar, museer och djurparker i Europa och USA. När Topinard möter henne har hennes make just dött. Topinard finner den nyblivna änkan likgiltig och apatisk, föga tillmötesgående i relation till hans önskan om att få studera henne. Denna likgiltighet förklarar han som ett uttryck för hennes »stupiditet».

Detta är upptakten till Patricia Lorenzonis bok Att färdas under dödens tecken, en idéhistorisk studie av hur den västerländska civilisationen döljer det våld och de offer som utgör dess egen förutsättning. Topinards oförmåga att se Jennys sorg är ett av många exempel på hur »vilden» av vetenskapen konstruerades som en varelse med liten eller ingen kapacitet till sorg, smärta eller lidande. Vilden sågs som en kvarleva från det förflutna, dömd till en snar undergång. Samtidigt visar Lorenzoni hur bejakandet av den västerländska civilisationens framsteg, parat med ständiga varningar för att samma civilisation åter skall störta ner i vildhet, tyder på att vilden inte bara skapades som västerlandets motsats, utan också som en bild av de sidor av sig själv man inte vill se.

I centrum står James G. Frazers antropologiska klassiker Den gyllene grenen, men avsikten är inte i första hand att modifiera bilden av dåtidens antropologi, utan snarare att genom föreställningen om vilden avtäcka en västerländsk självförståelse som fortfarande är aktuell, om än med något andra förtecken.

»[D]et är en sak att säga att europeisk kultur på något vis hänger samman med det barbari som européer ägnat sig åt utanför och inom Europa. Det är en svårare sak att visa hur denna koppling ser ut, och det är än svårare att förklara varför det blev på det viset att den europeiska kulturen kommit att hemsökas av denna motsägelse. Lorenzoni ger svar på alla tre. Det är en djupt imponerande bedrift.» (Stefan Jonsson, ur recension i Lychnos av avhandlingsutgåvan.)

Patricia Lorenzoni är forskare vid institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet, och lektor vid Högskolan Kristianstad.