Åsa Nelvin (1951-1981) debuterade som författare 1969 med barnboken De vita björnarna, illustrerad av Hans Arnold. Efter ytterligare en barnbok, Det lilla landet (1971), gav hon 1975 ut sin första roman, Tillflyktens hus, enhälligt rosad av en samtidigt förbryllad kritikerkår.

I sitt förord till denna efterlängtade nyutgåva beskriver Marie Öhman boken som en solitär. Den låter sig inte "reduceras till en genrebeteckning eller litteraturhistorisk tillhörighet". Tillflyktens hus framstår som lika egenartad idag. Med sin djärva komposition, språkliga friskhet och existentiella djup utmanar och fascinerar den sin läsare.

Åsa Nelvin gav även ut romanen Kvinnan som lekte med dockor (1977). Hennes sista bok blev diktsviten Gattet som utkom 1981, några veckor efter att hon tagit sitt liv.