Hur framställs kvinnor och män i Den svenska psalmboken? Vad har detta för betydelse? För den jämställdhet som både det sekulära samhället och Svenska kyrkan säger sig sträva efter, för den kyrkosyn som sjungs in i dem som deltar i en gudstjänst där psalmer ur den Svenska psalmboken sjungs? Att Gud ensidigt framställs som »han« har detta det ringaste att göra med jämställdhet mellan kvinnor och män, med kyrkosynen i Svenska kyrkan, med hur människan har tolkat, verbaliserat och organiserat sin verklighet? Hur påverkar psalmtexternas könsförståelse den öppenhet som sägs känneteckna Svenska kyrkan som »öppen folkkyrka«? Spelar det över huvud taget någon roll vad som sjungs i gudstjänsten i Svenska kyrkan? Sådana frågor behandlas ingående i denna avhandling.