I ryska Galina Rymbus poesi träder den privata erfarenheten omedelbart i dialog med den gemensamma; jaget smälter samman den större berättelsen om kollektivet. Jämn­gammal med Sovjetunionens sammanbrott utgår Rymbu från den havererade socialismens ­utopiska nollpunkt. Men trots våld och armod fortsätter hon formulera ett språk som kan bjuda motstånd och göra det möjligt att gå världen och människorna till mötes.